Energiprognos Sommarsolståndet 2018
/Sommarsolståndet 21/6 2018
Solen har börjat sin resa in i Kräftans tecken och vädret visar oss tydligt att det är dags för ett skifte nu. Dagarna runt ett solstånd innefattar alltid förändring inom och runt om, inte undra på att vädret byter skepnad! Moder Jord vill ju guida oss in i det nya, den nya sinnesstämningen. Just nu är det påtagligt med behovet av att jorda, vila och ta hand om hemmet; både sitt egna kroppsliga hem men kanske framförallt de konstellationer vi kallar hem.
Platsen och familjen.
Traditionellt sett firas sommarsolståndet med vänner och familj - communityn - inför att det stora skördearbetet börjar. Vi vill njuta och vila tillsammans. Viktigt är också, som i alla traditonella ceremonier, att hedra och tacka Moder Jord och Fader Sol för alla deras gåvor och den underbara värld vi lever i. Genom sång, dans, gåvor/offerings och andra typer av böner gör vi det. Detta är sant för många kulturer världen över och jag skriver den här Energiprognosen inte ur en specifik tradition utan ur hjärtat och den Universella Sanningen. För det är i slutändan det enda verkliga och viktiga- att vi delar den Universella Sanningen.
I mitt arbete framhäver jag starkt vikten av ramar och riktlinjer utifrån en tradition. Eftersom en tradition hjälper oss i vårt jordliga arbete och i föreningen mellan det själsliga andliga och det jordliga. Dvs, hur vi alltid minns att hedra vår Moder genom traditionens ritualer, ceremonier och healing arbete. Själv är jag djupt tacksam över den guidning jag får av min(a) tradition(er) och delar dem gärna. Kanske i synnerhet en sådan här dag som sommarsolståndet då vi vill fira fertilitet, skapande, jorden och gemenskapen.
I Sverige finns ett motstånd till traditionell glädje och ceremoni. Ständigt möts jag av människor som kräver förklaringar och svar, att man ska berätta allt som ska hända, när det ska ske och varför. Jag gör mitt bästa att vara öppen och dela det som anses lämpligt inför en cirkel/ceremoni/resa. Samtidigt är grunden i allt andligt arbete en tillit till den Universella Sanningen och Kärleken. Grunden är att man inte kan berätta allt som ska ske eller när eftersom det flödar med hur vi blir guidade. Denna förståelse förkroppsligas endast genom erfarenhet. För att få erfarenhet behöver vi helt enkelt våga. Våga välkomna oss själva in i ceremoni, våga släppa krav på att veta allt eller föreställningar om att vi ska leva upp till något. Det enda vi kan med säkerhet veta är att det aldrig blir som vi tänkt oss.
Det hela är ironiskt samtidigt för när jag växte upp i Sverige, inte var det någon som berättade eller pratade om VARFÖR vi gör som vi gör. Varför hoppar man runt en stång och sjunger små grodorna? Jag köpte inte deras lama förklaringar och genomskådade skådespeleriet i tidig ålder. Det kändes inte "äkta". Idag vet jag att det jag saknade var den andliga förankringen, kontakten med det gudomliga- den Universella Kärleken. Men ingen här kunde förklara eller inbringa den. Jag kunde inte känna i deras ritualer och ceremonier. Aldrig har jag upplevt ett midsommarfirande i Sverige där det pratas om förankringen till firandet eller att vi genom dessa ritualer syftar till att hedra Moder Jord. Så varför begär ni alla dessa förklaringar av mig? Kom och känn kontakten i hjärtat istället.
Det har tagit tid att våga formulera det här budskapet som vid första anblick kanske anses anklaga mina landsmän. För även om jag inte anser mig tillhöra ett land eller just det här folket kan jag inte förneka min koppling hit och just den kopplingen gör att jag också behöver ställa saker i olika ljus. För min egen skull och för mitt uppdrag här på jorden i att återta och återskapa traditionell visdom i vardagen.
Så nu tänker jag våga släppa taget om föreställningar och att jag måste leva upp till något och än mer helt enkelt vara mig själv. Du är välkommen att vara med och dela känslan, njuta av den utan för många förklaringar, våga känna den och lita till att vi tillsammans inbringar och skapar den. Dela och celebrera i den Universella Kärleken genom traditionell ceremoni. Och kanske kan vi tillsammans börja förstå varför svenskarna hoppar som små grodor runt en påle klädd i blommor. Kanske är det så att de också, trots allt, vill hedra fertiliteten mellan vår Moder (grodan & blomster) och vår Fader (pålen). Vem vet?
I Kärlek och Tacksamhet
Ometeotl,
Magdalena Etzalitzin Chandrakaí
PS. I den här artikeln har jag tagit exempel från egna upplevelser. Har du upplevt något annorlunda? Jag vill gärna höra om det! Berätta i kommentarerna nedan!
På något spännande sätt blev det så att min make är min fire keeper. Han har tränat med mig i min tradition och har ett helt liv av praktisk övning med elden. Därför litar jag fullt på honom och vårt samarbete.
Därför är det också ännu mer tydligt för mig att Temazcalen är en familjeceremoni, en familjepraktik för mig och oss. En vacker plats att öva samarbete och samskapande och att utvecklas på.
Med det kommer också utmaningar.