Det börjar bli dags att prata pengar
/Alternativ rubrik: "vad gör du på riktigt då?" Det klassiska citatet från sällskapsresan tror jag många av mina kollegor inom "alternativterapier" och yoga känner igen sig i. Det är faktiskt förvånansvärt ofta jag möter människor med den reaktionen när jag berättar vad jag gör. Saker som "oj kan du försörja dig på det? Det är ju erhm fantastiskt!" kommer ohämmat som respons när jag berättar om mitt arbete.
Till saken hör väl att allt är relativt. Jag har ingen aning om vad du anser det innebär "att försörja sig" och troligen har vi ganska skilda mått på vad som behövs för att få vardagen att gå runt och livet att kännas glädjefyllt. Jag har tex försörjt mig utan en nämnvärd monetär inkomst i många år och i synnerhet innan jag flyttade till Sverige. Här i Sverige möter jag ofta en annan typ av svårighet kring utbyten av energier. Samtidigt är det otroligt lärorikt. I mitt tycke är det lärorikt och viktigt att lära sig arbeta med olika typer av energier - att byta varor och tjänster likväl som att byta tjänster eller varor mot pengar. Allt är energi och vi väljer vad vi gör med den.
Genom historien har det funnits samhällen som levt enbart på byteshandel och det har väl inte undgått någon att de senaste tusentals åren har det patriarkaliska pengasystemet styrt valutan vi handlar med. Vi har med andra ord levt i och sett bägge sidor här på jorden. Det är dags för en gemensam stig nu.
Tyvärr kanske det inte är så konstigt att man som yogalärare och healer möts av upphöjda ögonbryn och "vad gör du på riktigt då"- frågan. Länge har patriarkatet styrt att arbeten inom och med den feminina energin inte anses ha ett pengavärde. Det har väl ett avstamp ur den tid när vi levde i Tribes och communityn och hjälpte varann genom byten av tjänster och varor mot att medicinkvinnan/shamanen/helaren hjälpte enskilda och grupper genom sitt arbete. Men en betalning gjordes ju alltid. Ett utbyte skedde alltid. Annars skapas obalans i energierna.
Idag är pengar en av våra möjliga valuta-energier. Jag väljer att se det som att vi har både val och möjligheter att arbeta med de energierna likväl som andra utbyten. Men det är inte bara "dom andra" som höjer ögonbrynen och anser det märkligt att man kan försörja sig på det man älskar och brinner för. Det är inte bara Dom Andra som är påverkade av patriarkatets normalisering av den feminina energien (och således arbetet med denna) som underordnad och förtryckt, ej värdig pengaenergin. Nej. Fortfarande har så många av oss healers, pedagoger, medicinkvinnor och män mfl stora variga karmiska sår att läka. Jag ser rädsla för pengaenergin bland kollegor och vänner, en rädsla som skapar avståndstagande och motstånd och ibland tom ilska. Visst pengar är en stark energi. Men vi väljer själva hur vi använder den. Jag anser det inte vara fult att handskas och handla med pengar. Inte heller att vilja handla med pengar. Vår practice ligger i att hitta balansen för vad som fungerar för var och en av oss.
En av yogans åtta grenar talar tydligt om detta. Att ha mer än vad man behöver är en obalans. Men att ha och leva i mindre än man behöver är också en obalans. Näring ligger både i maten vi äter och i att ha råd att köpa maten till sig och sin familj. Var och ens behov ser såklart olika ut och endast i sin egen practice kan man se dessa behov ärligt och tydligt. Därmed kan man också få vägvisning mot balansen.
För mig ligger tex en balans i att våga ta betalt i pengar för mina tjänster. Likväl som att jag kan byta tjänster mot andra om och när jag anser att det tillför mig ett värde och fyller ett behov jag har just då- om inte behöver jag våga säga nej tack. I mitt arbete som traditionell healer kan jag inte heller arbeta utan att ge tillbaka till min community och Moder Jord. Det innebär att jag erbjuder en hel del gratis-aktiviter och på olika vis arbetar med karma yoga för att ständigt kunna ge i överflöd och erbjuda variationer av betalningssystem. Jag har till exempel:
- Startat en Förening (OM Livet) för att kunna erbjuda och dela traditionella ceremonier och andra helande aktiviteter till lågt pris eller gratis tack vare medlemsavgifterna som kan täcka våra utgifter.
- Genom åren delat (och fortsätter att dela) yoga-klasser, workshops och ceremonier på festivaler och i parker runt om i världen.
- Byter tjänster med vänner och kollegor i mån av utrymme och behov.
- Samarbetar med Föreningen OM Livet och Yogaföreningen för att kunna ge dess medlemmar rabatt på mina kurser och klasser. Och genom föreningarna dela aktiviteter till ingen eller låg lön.
- Enligt shamansk lära tar jag emot de som behöver min hjälp, betalningen kommer vi överens om efter vad som känns bra för båda.
- Erbjuder lokala föreningar möjlighet att köpa yoga-kurser till reducerat pris, i mån av tid.
Och mycket mer. Detta fungerar väl och känns bra för mig. Just nu. Men oftare är kanske det svåra att faktiskt ta betalt, inte att komma på sätt att dela gratis. Jag har övat på olika vis genom åren med tex
- Räkna på utgifter och kostnader och försöka lära mig förstå pengaflödet.
- Respektera flödet av pengar som kommer och går.
- Respektera min egen tid. Jag, likväl som en plåtläggare eller jurist, har rätt att ta betalt för min tid.
- Prissätta på olika vis har lärt mig känna vad som är för mycket eller för lite. Det är OK att experimentera. It's all just practice anyway. Det behöver kännas bra och det behöver täcka alla kostnader. Inklusive min lön.
- Använda mig av mina verktyg från yoga och shamanism för att möta rädslan för pengar och arbeta mig förbi den.
Så jag tycker det börjar bli dags för oss healers att prata pengar. Att acceptera pengaenergin och använda den positivt och därmed visa omvärlden att en förändring är möjlig. Jag tycker vi är skyldiga den stora Gudinnan en upprättelse, det är upp till oss att berätta hennes värde! Och så fint det är när vi visar vårt egna värde utåt, att vi värdesätter oss själva och vår tid. Så fint det är när vi hedrar den gudomliga feminina energin på alla vis; genom flödet, flexibiliteten OCH en tydlig röst som tar betalt för sin tid.
It's all just practice anyways.
Hur övar du?
I kärlek och tacksamhet,
Magdalena Chandrakaí